Put a smell on me

I brist på intressant läsning här tycker jag att ni ska spana in doftgurun Tinas nya projekt, Put a smell on me. En blogg framförallt om dofter av alla de slag (den goda sorten….) men även allt det andra vi gillade med Tinas förra blogg, mat, inredning och familjen bland mycket annat. Hon hävdar att hon ska försöka tvätta sig ren från snuskskämten med denna nystart. Lite trist kan jag tycka, men hey, man gör väl som man vill.
LÄS oavsett.

Trevlig start på veckan!

Era frågor

Anna

Hörde en gång att nyblivna mammor börjar köpa färgglada kläder (till sig själva) trots tidigare möjligtvis monokroma garderob. Stämmer för mig. Du?

 

Vad lustigt, det är inget jag tänkt på men det stämmer absolut. Frågan är varför, är det ett försök att sälja in sig själv hos ungen eller en tragisk metod att se lite yngre ut? Köpte mina första Converse efter att jag fått Edward, kände mig väldigt ungdomlig i dem. Kul teori!

Sofie

Då undrar jag om du bestämt dig vad du vill specialicera dig på som läkare? Har för mig du nämt några områden men det kan ju hinna ändras under utbildningen! Tycker dessutom du är sjukt duktig som snart klarat dig genom hela utbildningen och fixat mycket därtill utöver plugg! Kraaaaam!

Tack Sofie! Jag har ju alltid tänkt mig att jag ska bli allmänläkare, men har nog kanske tänkt om lite på sistone. Har tyckt att kirurgin varit hemskt roligt, så en kirurgisk specialitet kanske? Något jag aldrig skulle kunna tänka mig att pyssla med är barn eller hud.

2-barnsmamman

Klart vi vill veta!
Hur gick det med betten på Edward? Kanske du skrivit om det men min hjärna funkar inte riktigt sedan barnen kom till… Haha!

De försvann! Men först efter att jag fått några så jag var ganska säkert på att det var någon sorts bug i sängen eller dylikt… Vi är iaf ordentligt botade nu allihop.

Emelie

1. Jag är fortfarande lite besatt av Matthias förhållande till matkastning. Jag tycker nog att det hörs lite för lite om det nuförtiden. Kan man liksom få önska sig ett nytt inlägg kring detta ämne?
2. Hur lång tid av din utbildning har du kvar, förutom AT-tjänstgöringen?
3. Vad arbetar Matthias med?
4. Hur gick det med alla klädinköp inför Edwards första dagishöst?

Antagligen har du redan svarat på flera av de här frågorna, men jag sällar mig lite till skribenterna här ovanför och skyller på barn i allmänhet och bebisar i synnerhet när det kommer till kasst minne!:)
Stor kram!

 

1) Nu är han ju själv hemma till stor del och jag antar att han har en del hyss för sig som inte jag märker av. Vi har inte haft någon repris på det här eller det här. Dock har det vid två tillfällen sedan vi flyttade tillbaka till stan varit tvärstopp i toaletten, vilken ju kan skvallra om någon fufflig aktivitet. Fick rensa med händerna, förövrigt.

2) Jag är på termin 9 av 11. Så cirka 473 dagar kvar, men vem räknar?!

3) Mattias är officer, i nuläget utbildar han blivande officerer i militärteknik. Skiter i vilket egentligen, det är uniformen jag är ute efter,

4) Vi köpte ett par överdragsbyxor och ett par skor, sedan insåg vi att vi köpt på oss lite i våras på diverse reor. Smart av oss, det gäller ju bara att komma ihåg det också.
Nu är det ju dock dags för lite varmare grejer, overall antar jag att man kör på?

A-mamman

Även om jag inte vill påstå att jag känner mig besatt av Mattias matkastning så hänger jag i övrigt på Emelies frågor ovan!
Och hur var det med det där loppet, skulle inte du ”tävla” i augusti?

 

Hoppas du är nöjd med svaret ovan!
Loppet, då antar jag att du tänker på Blodomloppet som var i maj? Jag konstaterade ett par veckor innan att med tanke på att jag knappt tog mig runt 2-kilometersrundan så kunde jag nog glömma en mil långt lopp. Jag bangade. Men skulle gärna springa till våren!

Marie

Du kanske har skrivit det men jag undrar var i Sverige ni har eran lägenhet respektive stuga?
Jag vill också tillägga att jag inte glömt mitt lovade PMS:inlägg. Jag har börjat med ett inlägg men just nu är det rätt så torrt på bloggen (minst sagt). Men jag kanske kan maila dig min historia?
Kram

Vår stuga ligger ligger i Kungsskogen, norr om Kristinehamn i Värmland. Till vardags bor vi i Linköping, alldeles vid sjukhuset.

Du får hemskt gärna maila, det där är ju som du vet något av en hjärtefråga och jag tycker alltid det är intressant att höra andra berätta. Du kan maila på linda.ve.hansen@gmail.com
Ser fram emot att läsa!

Tina

När mår du som allra bäst och när mår du som allra sämst?

 

Haha! Det roligaste är ju att jag i går bara såg en kort notis i fickan och således inte fattade att du skojade. Tänkte att du hade tråkigt där hemma i mammaledigheten, och ägnade ett par timmar åt att fundera ut en diplomatiskt svar där jag ändå fick fram att jag helst bara ser på tv.

Din andra fråga gillar jag bättre! Intressant att tänka på. Sorgligt nog är jag ganska prestationsinriktad, jag mår bara riktigt bra om jag får något gjort. En vanlig vardag där allt funkar, hinns med och jag känner mig tillfreds, då är jag som mest lycklig. Lite träning, lite plugg, familjetid och kanske eventuell en tvätt -det är min idealdag det. När jag mår som allra sämst… Ja, det är väl motsatsen då. En dag där inget åstadkoms, det är stressigt, Edward ledsen osv. Då är jag rätt sur. Det kanske förklarar varför jag inte direkt tyckte det var superkul att vara mammaledig.

Josse (Joztan)

Jag är lite nyfiken på hur din blogg lista ser ut?
Alltså vilka bloggar du läser.

Kram

Oj i nuläget läser jag alldeles för många, gissningsvis 30-40 stycken. Tittar alltid in hos er som kommenterar, även dig såklart. Kul att du börjat igen! Alla bloggar ovan läser jag, och fler därtill. Bland favoriterna kan nämnas Knivlisa och Jenny Strömstedt, två roliga och kloka kvinnor. Någon jag läste förr men nu lagt ner är Elaine Eksvärd, som allt oftare uppvisar en rätt osympatisk sida… Man ska vara snäll!

Anneli

Passar på när jag har chansen att ”anonymt” bekänna att jag har sprutfobi och undrar: finns det något bättre och mer snabbverkande bedövningsmedel för huden än Emla, behövs det verkligen sådana mängder blod till (de flesta) analyser att stick i fingret är otillräckligt, vilken kanyl är den tunnaste så att jag kan begära en sådan om det skulle visa sig nödvändigt att ta blodprov någon gång? Och med spruträdd menar jag rädd så att jag födde barn utan någon bedövning alls och tyckte det var a walk in the park eftersom jag slapp kanyler.

Usch din stackare, det låter hemskt jobbigt! Har själv nålrädsla, inte alls i närheten av din, men jag förstår att det måste vara jobbigt. Nu är jag ju inte så kunnig på det här med nålar, men naturligtvis kan du be om den tunnaste. Jag förutsätter att de flesta sköterskor är riktigt funtade i huvudet och har förståelse för att man är rädd, så var tydligt med det. Att man tar fulla rör beror i många fall på att rören är förpreparerade med ämnen, fyller man dem bara till hälften så kan det alltså bli fel. Och olika rör för olika prover, så att säga. Men även där tror jag nog att det finns utrymme för förhandling, bara du är tydlig med att du är rädd.
Det finns ju Xylocainsalva, som är något annorlunda i koncentrationen än Emla men tyvärr tror jag inte den är så mycket effektivare. Det gäller ju att sätta på i god tid, gärna en timme innan med en påfyllning efter någon halvtimme. Då tycker jag den funkar bra, opererade till exempel bort två födelsemärken häromdagen med Emlakräm och en nagelsax. Lycka till!

Ulrika

Åh! Matkastning? Din man?

Hur många läser din blogg? (Eftersom jag ju själv bara bloggar i två månader och jämför, men inte har något att jämföra med…)

Ang sjuka barn så har du rätt, inte roligt. En av våra är sänkt just nu och vi är inte hemma, vi sitter på ett vandrarhem i Danmark. Och ingen sover om inte alla sover. Och hon är ju ”bara” sjuk, men mår inte alls bra, stackarn… :/

https://detsomhanderhososs.wordpress.com/2013/09/25/stackars-liten/

 

Usch vad eländigt :/

Jag har ungefär 1500-2500 visningar i veckan, med 120-150 unika läsare per dag. Uppskattningsvis är ni 400-500 återkommande läsare (varav typ 4% kommenterar -snålt! Jag blir ju så glad)
Men jag är väldigt nöjd med min lilla läsarskara. Mina små kycklingar!

Sture Bergwall

På nyheterna i dag kommer man antagligen kunna följa debatten kring resningen av de tre sista morden som Sture Bergwall, aka Quick, dömts för. Oavsett vad man tror och anser om saken så tror jag man har utbyte av att läsa hans blogg. Han skriver fint om barndomen och den aktuella processen. Följde den mest av nyfikenhet från början, vem är den här göken liksom, men har kommit på mig själv med att se fram emot inläggen.

Här hittar ni den.

Det är ju det som är så fint med den här typen av medium, alla får göra sig hörda. Avdankade småbarnsmorsor och presumtiva seriemördare.

20130201-081350.jpg

Känner mig oftast som högeralternativet, men hey- så länge ni läser!

I <3 your blog!

20121220-071524.jpg

För några veckor sedan fick jag en fin komplimang av Marie som skriver en peppande träningsblogg. Tack!
Snabbhet är ju inte min främsta egenskap numera så min respons har dröjt.

Reglerna för utmärkelsen är:

1. Tacka bloggaren som gett dig utmärkelsen och lägg ut länken till den som gav dig den
2. Ge utmärkelsen vidare till fem favoritbloggar och berätta det för dem med en kommentar
3. Kopiera post it-lappen och sätt den på din blogg.

Svårt att välja fem dock, finns ju så mycket bra. Men här är några som jag varje dag läser och som känns lite som vänner, så som bloggar ska göra.

Hormoner &hemorrojder
Världens roligaste mammablogg. Kommer under våren ut i bokform, köp till alla gravida ni känner.

Snabbmakaroner
Smart tjej som ger mig hopp om att den här amningsdimman, eller vad det nu är frågan om, så småningom ska lätta och även mitt intellekt ska bli skarpt. Läs bland annat denna kategori om konstiga kroppar. Kul!

A-mamma
Min trogna och kloka följeslagare Ulrika. Blir alltid glad av hennes blogg!

Tina Hultenby
Fina Tina, jag tror vi är hemskt lika. Humorn är iallafall den samma, för jag fnissar ofta när jag läser.

Kanintanden
Min lillasyster, skriver mycket skit om mig 😉